▲

Sprid din lycka över världen.
Låt den ej försvinna bort i intet sådär igen.
Så som du så många gånger gjort.
Då lycka är de bästa av ting.
Kan man inte undgå att känna motsatsen.

Kanske bara missledda. 

Drömmen som slår till.

Den slår dig rakt i bakhuvudet.
Sådär hårt att det flimrar små vackra korn framför dina trängda ögon.
Som stjärnstoft ungefär.
Och plötsligt förstår du allt.
Även det där du aldrig trodde du skulle förstå.
Och det du nästan klurat ut.
Allt ligger som en öppen bok framför din nedslitna kropp.
Och du kan äntligen dö i frid.

Emmaboda!

Imorgon händer det.
Emmaboda!! Är sjukt taggad.
Ska bli så himla kul.

Nu ska jag packa klart sen sjunka ner i sista riktiga sömnen på ett par dagar.

▲▼

Du som går i dödens fotspår

Slå alltid ett getöga runtomkring dig 

innan du åter sätter ner din smutsiga tass

i avtrycket tingesten lämnat efter sig.

Tro.

Jag blir så fascinerad.
Jag är själv inte kristen, och är rätt så säker på att ja 
aldrig kommer kunna tro på någon som gud.
Men jag blir så fascinerad av dom som verkligen sätter sin 
tro till gud och ger hela sig själv till honom.


Det är Hönö konferensen här på öarna denna veckan,
då kristna från Sverige kommer och umgås och går på möten och allt vad det är.
Och igår va jag med inne på ett möte, där dom sjöng sånger och bad och mera.
Och jag blev så fascinerad, det var en sån speciell atmosfär, ett lixom slags lugn som la sig över alla även fast dom skrek på det som sades vid micen. Det va så känsloladdat i hela tältet.
Man började verkligen tänka när man satt där, och man blev helt känslofull själv och allt bara vällde upp, dåligt som bra.


Jag satt där och såg folk sträcka upp händerna mot himlen när dom sjöng, blundade och bara levde sig in i det.
Jag vill ju säga att jag förstår, men det tror jag verkligen inte att jag gör.
Men jag önskade att jag gjorde, jag önskade lite att ja kunde vara en av dom där som stod och sjöng från hjärtat med händerna upp i vädret.
Och jag blev också lite avundsjuk, för om dom verkligen har hittat rätt, då har dom alltid gud vid sin sida, vad som än sker.
Och veta att man alltid kommer tro på honom, och att dom har nått att kunna tro på.
Och blir så fascinerad att man kan sätta tro till något så starkt.
Jag själv kan känna mig så himla vilsen ibland, och de vet ja många andra gör också.
Och jag vet inte riktigt vad jag tror på, det goda livet? 
För det är ju alltid så himla gott mot en.


Detta är så svårt att få ut i ord, och jag har inte fått med hälften av allt som pågick i mitt huvud den gudstjänsten.
Men nu har jag rensat ut lite, lagt det lite åt sidan.
Tack att du lyssnade.

.

Känn ingen oro.
Jag vaggar dig i min famn.
Tills allt du fruktar tynar bort.
Så känn ingen oro.
Du är i trygga klor.

Foxy lady.

Efter en helbra helg har jag gått och fått ont i halsen.
Inte så trevligt.

Från oss alla, till er alla.

Glad midsommar!

Jag är då inte bitter.

Hon kommer från fjärran land.

Imorgon sker det.

Efter hela 2,5 månad ska jag få känna henne i mina armar igen!

Ljuva lyckliga tanke! Sjukt.

Hej vi ser extremt små ut.